Trodde jag!

Nytt år och nya beslut var det ju.
Inte så att 40% av personalstyrkan ska skäras ned! Hur tänker man här egentligen? Hur kan man sälja när det inte finns några säljare och hur kan man supporta det som säljs om det inte finns några supportfunktioner?

Ibland undrar jag verkligen hur ledningen tänker. Tyvärr är de ju danskar oxå så det skiljer ju sig säkert från hur vi skåningar och svenskarna tycker. Men nu är de bara att öra som ledningen säger. Jag önskar verkligen inte att jag var i vår VD:s kläder nu, vilken jobbig sits. Vi hade ett varsel med uppsägningar i höstas då 3 personer fick gå. Två av dem blev senare omplacerade, för att två andra lämnade, men nu? 9 st av 22. Det är illa.

Tur man sitter själv på den svenska marknadsavdelningen. Då borde man ju klara sig iaf. Men man vet aldrig hur det tänks!

Igårkväll fick jag så fruktansvärt ont i ryggen, spänningar och nerver som nog hade kommit i kläm. Tänkte att Filip kunde massera lite när han kommer imorgon. (Han var så där imponerad!) Stod ut ungefär en timme imorse sen fick jag ringa till min kompis som är massör. Visade sig att jag hade hela ryggen full av muskelknutor!! Hon var inte glad på mig för att jag inte gått tidigare. Men idag var jag på massage iaf, men har fortfarande ont. Sitter nu hemma, lever på vatten och Ipren och funderar på vad jag ska göra av mitt år (till att börja med). Känner mig ganska hoppfull och kreativ trots smärtan. Så det finns några spännande planer, jag återkommer när jag funderat lite till....

Nytt år – nytt liv?

Jag vet att jag är nästan en månad sen, men det tar tid att fundera ut ett fantastiskt blogginlägg… ;-)

Mitt nyårslöfte för 2009 var att ha roligt och ha ett mer avslappnat år… Hur har det gått då under årets första månad?

Sådär om jag ska vara helt ärlig, börjar med att vara sjuk och få influensan, men det är klart så är det gjort liksom, så behöver man inte få den igen. Sen insåg jag att mitt vikariat går ut i juni och då behöver jag ett nytt jobb. Så oavsett hur avslappnad jag vill vara, så kommer jag inte undan det faktum att jag måste söka jobb, och det är ju inte heller särskilt kul.

Vad som däremot är kul är alla möjligheter som finns!
Jag trodde i höstas att det var klart att jag skulle flytta till Filip i Jönköping för att det var enklast så. Men när jag funderar på mig själv så gillar jag uppenbarligen saker som är allt annat än enkla, annars hade jag t.ex. inte hamnat i ett distansförhållande där vi inte kan enas om vart vi ska bo. Nu har jag däremot funderat några extra gånger och Jönköping må vara fint, men två saker gör att jag tvekar:

1. Det finns ganska få jobb och det underlättar ju inte nu i dessa lågkonjukturs-/finanskristider
2. Jag känner ingen i Jönköping, det gjorde jag visserligen inte i höstas heller men det har blivit ännu mer tydligt att Filip kommer får ha kvar sitt nuvarande liv, medan jag kommer vara ganska beroende av hans sällskap. Inget jag uppskattar!

Så vad finns det då för möjligheter? Filip har ju trots allt ett fast jobb som hans trivs med, så bäst för oss båda är kanske att flytta till Stockholm där RH har kontor så han inte behöver byta jobb. Vi har båda vänner där och roligt med riktig storstadspuls… Malmö är ju nice, men trots allt ingen jättestor stad, men allt finns tillgängligt! Det vill jag ju inte förlora genom att flytta till Jönköping. Det finns flera andra argument för att flytta till Stockholm; det är spännande, inte så tryggt och ordnat, (lite äventyrligt nästan) det finns massor av karriärmöjligheter och det är en härlig stad. Sen att Stockholmarna är lite speciella är ju inget att göra åt. =)

Jag är ju trots allt en liten nomad och flyttar gärna på mig, så innan något är bestämt eller jag verkligen kommit iväg så kanske jag har ändrat mig många gånger till. Lite av min charm tycker jag….